Dagboksinlägg
Satt och hade tråkigt på midsommardagen och började läsa mina gamla dagböcker. Jag vet att det är strängt förbjudet att dela med sig av sina dagboksinlägg men det här var så lärorikt för mig att läsa att jag måste göra det. Skrivet 31/7 2002. (14 år)
"En period i mitt liv sulle jag vilja vara så här soft och oansvarsfull. Bara följa livets vägar. Om man tänker en flod. Jag vill över till andra sidan för jag är förälskad i en kille där. Det finns ingen bro eller båt så jag börjar bygga en båt. Jag frågar om hjälp av en förbipasserande kille. Han råkar vara söt, när vi har byggt klart båten bestämmer vi oss för att åka nånstans, vi standsätts vid en by. Köper lite dricka, jobbar lite som till exempel en lastbilsförare (???) kör en bit, till exempel ett visst ändamål. Går av där, lämnar lastbilen köper lite dricka och lite grejer, dricker det vi behöver, jag slänger resten över axeln, sover under nått träd, åker ut i öknen på en kamel, åker tillbaka till vegetationen (???) letar upp nån stad. Han vill kanske stanna nånstans. Jobbar på nått barnläger som ledare, samlar ihop lite pengar. Killen har redan fastnat där, någonstans på vägen. Jag blir kär i nån annan ledare, jag köper en häst, sover under den regn/solsken, ljust/mörkt, kallt/varmt. Rider på hästen utan sadel, lära mig språk, sälja hästen segla, träffa en seglare. Segla med honom. Träffa massa vänner på vägen. Ta en dusch då och då. Kanske plugga lite..."
Låter som att jag är en vagabond i djupet av mitt hjärta. Blir nästan lite sugen... vet bara av erfarenhet att det inte brukar va sånt flyt med allt, att man måste planera långt i förväg för att tex. få jobba på ett barnläger, vet också att det inte är skönt att sova under ett träd eller under en häst för den delen! Vet också att det gör ont att lämna en kille. Har hört att seglare har en tjej i varje hamn. Hästar kostar pengar. Chefen vill nog inte att jag lämnar hans lastbil. Vet att det är lätt att hitta en stad men svårt att hitta tillbaka till vegetationen! (tror jag menade civilisationen) Tror inte jag har kvar drömmen om att bli en lastbilschaffis. Vet inte vad jag menar med den där drickan jag envisas om. Men det är klart man tilltalas av flytet som finns i den här drömmen att allt bara går vidare och inte stagnerar någonstans. Varför finns det så många NEJ i det vanliga livet, varför tar saker sån tid och vart finns det här saliga flytet. Är det nån som delar mina drömmar. Kommentara gärna!
POLEN i april!!
Och sen lyssnade jag på ett föredrag av min korridorskompis. Titeln var: Vem mötte du på vägen till Emmaus? och Emmaus är en stad nära Jerusalem.
Jag har ingen mat hemma och efterssom hamburgarkvällen på Norrlands blev inställd blev det en pizza från hemköp. nyttigt? nej, gott? ganska, mät och nöjd? Ja! jag glömde dock att steka cuccini till. Och när jag tänker efter skulle jag kanske klarat mig på bara en cuccini. Men jag tycker faktiskt det är mysigt att ta kvällspromenader.
Reflektion över österrike
Österrike är lite speciellt för det är verkligen ett land i mitten av smeten. Det är en blandning mellan syd och nord, öst och väst.
Syd, för att det ändå är ganska varmt. Det ligger på samma breddgrad som frankrike och gränsar till italien.
Nord, för att det fortfarande är ordentlig vinter med snö och så där och det kan vara fult väder på sommaren.
Väst för att det ändå är stort välstånd där. Det är inget fattigt land, nog har de väl ingen särskild teknologi som de är kända för men de är också tysktaliga vilket säkert gör att de influeras mycket av Tyskland.
Samtidigt är det också förvånandsvärt mycket öst. Det finns många österopeer från typ kosovo-albanien, ungern etc som bor där. Austrian airlines flyger mycket österut och som namnet ändå visar så är det Österrike. Historiskt sett har det varit mycket mer associerat med öst än med väst., det jag tänker på är framförallt östungerska riket och det märks på något vis, som om det vore ett rikt öststatsland.
Ärligt talat skulle jag inte ha nått emot att bosätta mig i Österrike. Man har likssom lite av allt där. Och det är nära överrallt. 11 h till Paris 7 till Berlin 9 till Warszawa 6 till krakow 4 till prag 2,5 till Budapest 6 till venedig 9 till Bern och 16 till Barcelona. Räknat från Wien och med Bil. Jag ser verkligen fram emot att åka till Ö-rike igen :)
Hotellmirakel i Salzburg!
I can't belive this! Jag sitter nu på ett fyrstjärnigt hotell i Salzburg centrum och får betala lika mycket för det som för en 8-pers sovsal i ett hostel. Can you? Det var så, att på tåget hit satt vi med några hotellmangagers och så sa dom att vi kunde få bo på deras hotell och få rabatt. What? Vi sa hur mycket vi skulle få betala på hostell och han sa att vi kunde betala lika mycket. Du fattar inte hur mycket det här betyder, vi hade nämligen fyra påsar fulla av blöta kläder och satt och försökte klura ut hur vi skulle torka dom i en sovsal, vart vi skulle få plats att hänga dem osv och nu är det inget prob. längre. Men det är helt sjukt egentligen. Vi bara satte oss i en taxi och åkte direkt till hotellporten där vi såg en röd matta. Mer han vi inte se, vi hann knappt se hur det såg ut utifrån eller vad det hette. Vi var plötsligt bara där i hotellreceptionen. Men det var ett riktigt fräscht hotell alltså. Efter vår dagsutflyckt var vi på väg hem och kollade på husen runtomkring oss. Anna sa plötsligt: "det här var ju ett fint hot... men, det är ju vårt hotell!!!" Det här kallas för ett bönesvar för vi hade nämligen bett om en överraskning kvällen innan. Och glad överraskning blev det. Now, let's go visit SALZBURG! 
Österrike
Jag är nu här i österrike och jag och en kompis har tillbringat de första dagarna i ett fransiskankloster. Kanske inte den mest typiska semesterorten men jag måste ändå säga att det har vart väldigt trevlig och mycket familjär stämning. Det funkar så att klostret är öppet för alla som vill komma. Som gäst så hjälper man till i hushållet på förmiddagen (laga mat, bygger eller fixar nått på något hus, klipper gräsmattan etc.) och eftermiddagen är man ledig. Man ber tillsammans med dem tre gånger per dag, morgon, lunch och kväll. Det finns både systrar och bröder och vanliga människor som bor här, och också tillfälliga gäster som vi. Och man betalar hur mycket man vill, dvs. man lämnar en frivillig gåva när man lämnar stället. Man kan säga att det är lite speciellt, det brukar inte vara så här, tvärt om! Det är det enda klostret som funkar så i hela österrike. Och de andra fransiskanmunkarna här tycker att dom är tokiga som gör så, men det funkar tydligen. Och det är kul!
Anna och jag hade turen att vara här samtidigt som en kille från Ungern. Vi har hängt lite, vandrat upp i ett närligande berg med slottsruiner på, gått och badat... tyvärr är inte vädret det bästa, det regnar flera gånger varje dag, men vi gick i alla fall och bada. Ibland är det nästan roligare när det är dåligt väder för då gör man något kul utav det. Killen från Ungern, Vincent hade autostoppat (säger man så?) från budapest hit. En inspirationskälla om man vill resa billigt. Man kanske kan göra Autostoppluff istället för tågluff nångång! Han var här typ tre veckor för att lära sig det fransiskanska levnadssättet och för att lära sig bättre tyska. 
Vi badar så fint!
Klättring finns alltid på agendan numera :) 
Idag var anna och jag ansvariga för lunchen så jag gick ner till trädgårdetn och plockade färska rabarber och sukini. Sukiniväxten är förövrigt en jättefin planta! Och vilken känsla att äta så färska grönsaker.
